Fridas värld bland tankar och ord. -

"kärlek kan ju vara idiotiskt ibland"

Jag har suttit och tittat på lite Idolklipp eftersom vi ska göra en parodi på "Idol 2008" på våra Ljudtimmar. Vi har väldigt roligt i vår grupp måste jag säga :) Iallafall, Johan Palm .. vafan ska man säga? Killen är så roligt korkad så det blir pinsamt. Men lite småsöt och skön på samma gång med. Här iallafall ett svar jag tyckte var ganska roligt.

Vad faller du för hos en tjej?
- Asså jag vet inte.. Kärlek kan ju vara otroligt idiotiskt ibland. Jag blev kär i en tjej som jag egentligen hatade i stort sett och jag gjorde det fortfarande under tiden jag var kär i henne, men jag var ändå kär i henne. Så kan det vara ibland. Men om jag ska falla på riktigt för en person, på det sättet, så.. snälla och trevliga människor.. det är ju alltid trevligt. Folk som jag har gemensamma intressen med och så.  

En värld full av liv

Senaste jobbet:
Föreställningen "En värld full av liv".
Min text blev jättekort men det gör ingenting. Jag kan ju inte skriva långt varje gång.

Foto: PONTUS ORRE. http://www.pontusorre.se eller http://pontusorre.blogg.se 
  

Systrarna Karin och Matilda Olsson och söta dansare

Möt dina vänner från sagorna

Baloo i Djungelboken, bondbrudar och en liten pingvin. Lejon och kaniner som samsas utan att äta upp varandra. "En värld full av liv" är en salig blandning av musik, dans och livet i sig. Den succébenämnda föreställningen är tillbaka i veckan med sju föreställningar, varav 3 är för allmänheten. Biljetter går att köpa hos kundtjänst på "Coop Forum" eller på "Klippboden".

  

Dörren till Bumpy Feet's träningslokal står öppen. Genrepet av föreställningen "En värld full av liv" är i full gång och syskonen Karin och Matilda Olsson dirigerar barnen genom danserna. Föreställningen sattes upp för första gången i våras och är i grunden ett skolprojekt av Sofie Becker. Men på grund av sin polisutbildning kan inte Sofie vara med när föreställningen sätts upp på nytt och därför har Karin och Matilda tagit över tyglarna.

- Det är få förändringar, säger Karin Olsson. Ingenting som påverkar föreställningen. Bara utbyte av vissa roller då det är några tjejer som inte dansar längre.

Det är samma barn som agerar skådespelare, dansare och sångare som förra gången och därför är det mest finslip i träningslokalen denna lördags förmiddag.

- Det kan knappt gå bättre än vad det gjorde första gången föreställningen sattes upp så når vi upp till det igen är vi jättenöjda, säger Karin. 

Anledningen till att föreställningen sätts upp igen är ett sponsorerbjudande från "Coop Forum". Konceptet var att nå ut till barn och därför sätts föreställningen upp fyra gången för Söderhamns mellanstadieelever. Karin och Matilda tror att alla känner igen sig i föreställningen, gamla som unga.

- Barnen brinner verkligen för att stå på scen, berättar Matilda. Jag tror att det är mycket det som gjort att det blev en sådan succé. De såg verkligen hur roligt barnen hade.


Barnen är i olika åldrar där den yngsta är sex år och den äldsta tretton-fjorton. Karin berättar att föreställningen är rolig just för att det finns en historia i alltihop.

- Det är underhållning. Man behöver inte vara danskunnig för att se föreställningen. Det är som att gå på bio.

"En värld full av liv" handlar om en tjej, spelad av huvudrollsinnehavaren Alice Axling, som drömmer sig igenom alla sagor. Hon är själv med i sina drömmar och möter en massa konstiga filurer. I föreställningen medverkar ungefär tjugo barn som dansar, sjunger eller spelar piano. Musiken i "En värld full av liv" är blandad.

- Det är både nya och gamla låtar, berättar syskonen Olsson. Nya Pippi, Bond och Harry Potter. Sen är det Rosa Pantern och litegrann för 70-80-talisterna.

Matilda berättar att de har en maskot i föreställningen, nämligen sexårige Nils Axling, lillebror till huvudrollsinnehavaren. Han spelar en pingvin och är söt som socker i sin pingvindräkt.

- Han gjorde nog störst succé av alla, säger Matilda och skrattar.

Föreställningens titel "En värld full av liv" speglar innehållet då låten med samma titel från Lejonkungen är med, men också på grund av barns breda fantasi.

- Barns fantasi är så mycket bredare, den har inga gränser! säger Matilda. Allt är möjligt.


Föreställningen innehåller mest såkallad "Showdance", vilket innebär att det är en blandning av en hel del inom dansens värld.

- Det kallas "Showdance" just för att det är koreograferat till musiken, berättar Karin. Det finns lite steg av disco och jazz och lite annat.

Det har lagts ner många timmar av träning sedan föreställningen skapades i september förra året. Karin och Matilda är med själva om det krisar men det tycker att de haft sina "15 minuter" i rampljuset.

- Barnen är så duktiga, säger Matilda och ler.

När en tröja sugs in genom en luftventil och dansarna fnissar sig igenom "Harry Potter"-numret skrattar Matilda och säger:

- Ibland är det lite kaos.

Om ni vill möta de gamla vännerna från sagorna och se en grym föreställning så tycker jag att ni ska bege er till närmaste biljettställe. "Klippboden" och "Coop Forum" står för försäljningen och jag känner på mig att det här kommer att bli ännu en succé.


Föreställningar:


Tisdag

Onsdag - SLUTSÅLT

Torsdag


mums för julen - och SöderhamnsNytts (bästa frilansares) julgodis!



 Fotograf: Pontus Orre pontusorre.blogg.se eller pontusorre.se

Julgodiset som jag bakade. (Pontus han bara läste recept och fotade, latmasken)
Iallafall så var det ett jobb för SöderhamnsNytt. Till "Julspecial" som kommer ut innan jul någon gång. Den vita bollen som vi rullar i vit choklad har vi kommit på själva (stolt) och den kryddades med lite nötter och torkad frukt på utsidan med. Mums, blev kanon. Men semlorna (underbart goda) följde vi recept på. Sen gjorde vi en GI-metod med doppad frukt i mörk choklad. Blev grymt, stjärnfrukten blev min favorit.
Har ni tur landar recepten här senare, annars får ni (Hälsingebor) vänta till "Julspecialen"!

school's out on my fuckin' list

Jag försöker verkligen tänka att skolan är en rolig, finurlig och intressant plats att vara på. Men just nu så .. nej. Vi ska göra dokumentärer i klassen och min grupp funderar på att ställa präster mot väggen angående homosexualitet och liknande. Men ämnet känns lite ut-tjatat eftersom vi vet att det redan gjorts dokumentärer om homosexualitet så jag antar att vi får försöka tänka på ett annat sätt eller ur en annan vinkel för att vår dokumentär ska bli unik. Däremot har vår lärare förstört vår glädje i att få göra dokumentärer eftersom han tjatat om det sen första veckan i skolan och det har gjort att vi lessnat nu när vi väl ska börja. Men det blir nog bra. Bara en timmes lektion idag med det (tack gud eller djävulen, eller vem det är som styr den här planeten. Förmodligen olika från dag till dag. Det pågår nog en liten maktkamp där uppe eller nere med.) för vi har Foto sedan resten av dagen. Dags att planera utställningen med temat "Övernaturligt, mystik och myter". Men först väntar en föreläsning på den lektionen.. och är inte den intressant kan man ju smygplanera.

Förresten så är min helg vansinnigt proppad med grejer
- som bara krockar.
Men det är bara roliga saker, som tur är :)

Peace!

drying eyes

Här har det varit torka - och ingen dålig torka heller.
Men ni förstår, jag har spillt så mycket i mitt liv utanför så jag har haft fullt upp där.
Men jag lovar att bli bättre! :)

Stöd Rädda Barnen

SMS:a 10Förändra till 72950
och stöd Rädda Barnen med 10 kr.
Det brukar jag göra och det tycker jag att ni ska göra med.
Om ni vill veta mer om Rädda Barnens arbete gå in på: www.rb.se

Idolkväll - live med massa skoj

Idol var grymt. Det var grymt att se live, det var grymt att ha vip-pass och crew-pass och det var grymt att tatuera Anders Bagge. Ja, man ska inte vara blyg så när jag träffade på honom inne på toaletten (nej, missuppfatta nu inte) så slängde jag ur mig frågan om han ville ha en tatuering. Och världens trevligaste Bagge sa ja och där stod jag inne på toaletterna och tatuerade en fin Piraja-tatuering på Bagges vänstra överarm. Fint blev det och jag blev kallad söt och lilla hjärtat. Kul att någon uppskattar mig. ;) haha. Tyvärr fick den inte synas live i teven, han blev tvungen att täcka över den då sponsorerna satte sig på tvären. Laddar upp en fräsig bild på mig, bagge och felicia så fort jag får den av Andreas :)

Johan är faktiskt ganska .. sexig på något knasigt vis i verkligeheten. Det låter konstigt, jag vet. Men så är det. Han liknar en yngre Mötley Crüe-medlem. Träffade förresten honom inne på toaletterna med, han och robin. Toaletterna var verkligen kvällens mötesplats. Grymt var det och jag tatuerade många barn, ungdomar och vuxna och hade en jäkligt rolig kväll!

 

   


Praktikdag 5 - IDOL

Hej alla vänner,
ikväll ska jag jobba på IDOL.
Underbart. Ska tatuera människor och kanske idolerna så de har jättesnygga "Piraja"-tatueringar i direktsändning.
Tar med mig kameran och ber att den fungerar. Bilder m.m slängs upp imorgon.
Peace!


Praktikdag 4

Här kommer min intervju med Sylvester i The Ark och The Guild.

The Guilds nya skiva är en hyllning

- till handens viktigaste finger


Han är sångare, trummis och låtskrivare. Mannen som talar skånska är en del av musikmaskinen The Ark, men finner den största glädjen i att sjunga i The Guild. Sylvester Schlegel skulle ha ännu fler band om tiden räckte till. Den 26 november släpper The Guild en ny platta - där döden är komisk, men livet om än ännu mer komiskt. 


Hans lurviga mössa är neddragen över öronen. Han hälsar med en handskakning och undrar om han kommit rätt. Sylvester Schlegel släpper en ny skiva tillsammans med sitt nyaste band The Guild. Namnet kan på svenska översättas till "skrå" och betydelsen är ingen tillfällighet.

- Jag tycker att det är en fin liknelse, säger han. Jag ser oss gärna som yrkesmän, musikanter och spelmän som organiserar och kämpar tillsammans. Så kanske det inte är i verkligheten men jag ser det gärna så. Att vi är just spelmän och musikanter snarare än rockstjärnor och att vi är det oavsett. Sen finns det ju fler anledningar. Det har funnits ett gitarrmärke som hette The Guild med en massa fina, gamla gitarrer.

Skivan The Golden Thumb släpps den 26 november och Sylvester har egentligen inga förväntningar alls.

- Det är bara fantastiskt att den blev till och att vi får släppa den. Det kommer antagligen inte bli några trackshits och vi kommer inte att turnera jorden runt, utan det blir några få som upptäcker den och det är vi nöjda med. Bara att den finns är en seger.


"Jag har haft mycket hjälp av min tumme"

Titeln på den nya skivan, The Golden Thumb, är en hyllning till handens viktigaste finger.

- Det är dags att någon lovordar den, säger Sylvester och ler. Jag har haft mycket hjälp av min tumme. Om man någon gång liftat vet man vad jag menar. Men det är också det att flera i bandet sög på tummen i ganska hög ålder, dock inte jag, haha.

Den nya skivan handlar om Sylvesters sätt att se på tillvaron. Om det komiska och vackra i att alla ska dö någon gång, att allting bara försvinner.

- Men den handlar inte om döden heller riktigt, utan om det som händer här och nu. Men döden är komisk, mycket komisk. Men livet är om ännu mer komiskt, egentligen är det ganska meningslöst. Vi blir bara gamla, fulare och gnäller en massa och lägger pengar på skit.

Skillnaden på The Guilds nya skiva och den första är att den här låter lyxigare med stråkar, blås och gospelorkester. Men The Golden Thumb är också personligare än den tidigare, något som recensenterna förmodligen kommer att jubla över.


En tolkning av Brian Jones död

När deras första skiva Oh my Guild släpptes 2006 blev många av recensenterna upprörda över att deras musik var så pass lik musik som tidigare gjorts av till exempel The Band. I och med det blev de därför recenserade som ett band som var så nära ett coverband de kunde komma, utan att spela andras låtar. Sylvester förklarar det med lugn. När ett band får chansen att göra egen musik så passar de ofta på att återskapa den musik de älskar mest och då kommer de ofta väldigt nära sina förebilder.

- Det blev bara så, förklara han. Vi försökte komma nära våra förebilder ljudmässigt och kom lite för nära ibland kanske. Men vår kombination mellan musik och text tycker jag inte har funnits tidigare så det blev personligt ändå. Vi ville ha det så.

På första skivan är en av låtarna döpt till "Bob the builder killed Prince Jones". Sylvester avslöjar hemligheten runt den mystiska titeln.

- Det är en gåta faktiskt och det är några som har löst den. Men jag kan avslöja den för dig. Brian Jones från Rolling Stones dog mystiskt år 1969 och det här är min tolkning av vad som hände. Men det är rätt delade meningar om den tolkningen.

  

Trummis i The Ark

Sylvester Schlegel har många järn i elden. Förutom att vara sångare i The Guild är han också trummis i en av Sveriges kanske största musikmaskiner, The Ark.

- Det är roligast att sjunga i The Guild. Men jag är glad att jag har båda och jag tror inte att det ena hade funnits utan det andra. Ja, det är lite ett sätt att inte bli uttråkad. Jag är mer sångare men det handlar inte om att jag vill stå långt fram på scenen och vara frontfigur. Jag vill sjunga mina sånger men jag trivs bra bakom trummorna i The Ark också. Att leda en maskin som The Ark är mycket jobb och det är ganska skönt att slippa det. Jag kan koncentrera mig på att spela istället.

The Guild bildades för tre år sedan på Sylvesters mammas 50-årskalas. Utvecklingen därifrån är två medlemmar fler och kanske det att de har blivit bättre - eller sämre.

- Först så har vi blivit flera. Vi var bara fyra från början men nu är vi sex. Jag vet inte om vi har blivit bättre på att spela, för alla var väldigt bra från början. Men vi har blivit bättre på att spela tillsammans. Jag har väl blivit bättre på att sjunga och på att skriva låtar. Vi har fått en egen grej, ett eget uttryck. Jag vet inte hur det lät där och då men folk sa att vi var bra redan då. Vi kanske är sämre nu än vad vi var då, jag vet inte riktigt.


Tre mexikaner av olika tjocklek

The Guilds publik har byggts upp sakta men säkert och Sylvester tycker att det känns mer på riktigt när publiken kommer utan att de haft en hit och spelats på radio. Under deras senaste spelning var de förband åt en mexikansk blåsorkester vilket gav honom gåshud både här och där.

- Vi skickade en av våra nya låtar till dem innan spelningen eftersom vi har mycket blås på den nya plattan och de gillade den. Så vi avslutade spelningen med att köra en helt ny låt med tre mexikaner av olika tjocklek som kompade oss. Det var riktigt häftigt och jag fick gåshud på alla möjliga ställen.

Enligt Sylvester är den bästa levande artisten just nu Bob Dylan.

- Jag får vara tråkig och säga honom. Jag kunde ha sagt Amy Diamond eller någon men Bob Dylan är fortfarande en stor hjälte. Jag såg honom för ett tag sedan och han är fortfarande fantastisk.

Så, vad hoppas Sylvester på i framtiden?

- Att vi kommer att få spela mycket, men jag vill inte hoppas för mycket heller. Att vi får spela i andra länder. Vi har bara spelat i Sverige hittills.



Namn: David Olof Benjamin Sylvester Schlegel.

Ålder: 32.

Familj: Fästmö och två barn.

Intressen: Ta sig från A till B.

Kommer från: Kosta, Småland.

Bor: Stockholm och Malmö.

Lyssnar på: Gammal soul.

Läser helst: Rockbiografier.

Ser helst: Sopranos om och om igen.

Motto: Gör alltid om samma misstag.


Praktikdag 3

Idag har jag mött min första kändis, om vi inte räknar med Anders Lundin som jag och Felicia stötte på inne på Vivo ;) Och om hans barn räknas som en kändis .. så kan vi ju säga att dagens var den tredje för veckan. GRYMT.
Iallafall, kom till jobbet tio imorse men redaktionen är så jäkla trötta så trots att jag fick sovmorgon en timme så var de ändå inte där. Senare visade det sig att Malin låg däckad i förkylning och skulle inte komma och vi hade en intervju med Sylvester Schlegel klockan elva, (Trummisen i The Ark och sångaren i The Guild) så den intervjun fick jag ta. :) Sara följde med in och frågade tre frågor som Malin ville veta sen var intervjun bara min. Trevlig snubbe det där.. häftig, djup och flummig på ett bra vis. Texten är inte riktigt klar så den ska jag pilla med imorgon.
Vänta er massa sköna Sylvester-citat på bloggen imorgon.

Senare under dagen var jag och Sara iväg på Atleticagymnasiet. Jag skrev och hon fotade. De texterna var små och de blev jag klara med på engång. Imorgon är ingen av journalisterna på plats, så vitt jag har förstått det. Men jag hoppas att Malin kommer för det kanske hon skulle göra. Annars blir Frida ensam på lunchen ...

Aja, hare bra allesammans,
Peace

Praktikdag 3



Jag & trummisen i The Ark, som också är sångaren i The Guild. Avis? ;)



Foto: Petrus Iggström
Student Media

Praktikdag 2

Shit, vad jag är trött. Men nu väntar utemat & One Tree Hill men kusinerna, så jag ska inte sova än på länge. Trean, fyran och femman visar väl tisdagsfilmer med? Så då blir det en sådan med. Nice, sen ska jag bumsa i säng. Har fått sovmorgon till tio imorgon men då väntar en intervju med sångaren i The Guild. :) "Fett schyst" som mina Stockhoms-kusiner skulle ha sagt. Det säger jag med. Sen ska jag och Sara iväg till en gymnasieskola där jag ska sköta jobbet all by myself. Texten är bara bara bara min. Sara är med för att fota, och leda runt den vilsne Söderhamnaren.

Vad har jag gjort idag?
Idag har jag skrattat väldigt mycket eftersom mina nya Piraja-vänner kom in med kaffe i högsta hugg, men ringar under ögonen och med mössan på huvudet. De jobbade till ett inatt när lilla prakikant-Frida låg och sussade så sött. Sen har vi pratat som aldrig förr om allt möjligt, Petrus lärde mig allt om hur det går till när man redigerar och ska skicka allt på tryck och jag fick gå och vraka och välja i deras skivsamling!! Vågade bara ta 4 skivor, varav två hade plasten på och allt. Jag tog Daughtrys nyaste (och enda?), Melissa Horns senaste, Kelly Clarksons My December och en Miss Li skiva :) :) :) Tummen upp, har jag tur får jag vraka mer imorgon och då ställer jag in siktet på Celine Dion skivan som låg där. Sen ska jag få vraka bland böckerna med, nice!! När jag flyttar hemifrån vill jag verkligen ha ett biobliotek med en massa cd:s och bäcker. UNDERBART, ge mig. Och på väggarna ska det sitta konsertaffischer och sånt .. mums. Men nog om det. Sen satt jag och skrev frågor och planerade med Sara och Malin, sen gick jag hem i ösregnet.
Längtar tills imorgon.
Förresten, jag lärde mig också att om det hamnar ett ensamt ord på en ensam rad när man redigerat tidningen så kallas det "horunge". Det är därför de brukar säga att "de har en massa horungar i texten". Så om ni någon gång funderar över journalisters och redigerares prat om "horungar" så förstår ni nu.

Peace!

Bilder blir det svårt med förresten, eftersom kameran laddat ur.. sorry.


Praktikdag 1

Just nu är det faktiskt praktikdag 2, men jag sitter här ensam på redaktionen och väntar in de andra så jag tänkte passa på att berätta om praktikdag 1. :) Eftersom medelåldern på företaget är 25 så är alla väldigt unga och man vet ju hur unga är. Trötta om dagarna, pigga om nätterna och gillar att prata sex, kärlek och relationer. Precis så är det här med.
Gårdagens citat var utan tvekan:
" Jag skulle vela gå hem och lägga mig naken i fosterställning och bli matad med vindruvor"


Iallafall, igår hade jag inte så mycket att göra. Både "Piraja" och "Student Magasinet" ligger i tryck så Malin, Sara, Charlotte, Lärkan och Petrus hade händerna fulla om man säger så. Jag bedömde ena tidningen, exakt vad jag tyckte. "De älsar åsikter" som de säger rätt mycket. Sen skulle jag komma på hundra saker man borde veta men kanske ändå inte vet.  Jag skulle inte komma på alla hundra själv, utan hjälpa de med det och jag kom fram till 16 saker tillslut. Lägger kanske upp dem senare.

Sen efter lunch satt jag och fifflade lite mer med det, skrev en insändare och sen fick jag gå hem eftersom de tyckte att jag hade det så tråkigt. Men det var väl helt okej, lite tråkigt i längden men men. I veckan ska jag få följa med ut på intervjuer med två kändisar .. själv vet jag inte ens vilka det är. Men kul ska det bli. :) När de hörde att jag var frilansare så blev de lättade och skulle fixa någonting större att skriva. Och det ser jag fram emot. :)

Nu kom Petrus in.
Hörs!

Peace

Insändare

Insändare "Student Magasinet"

" Det blir aldrig fel när man blandar svenska och utländska artister med andra saker som berör studenter i allmänhet, så reportagen om Coldplay och Miss Li höjde Student Magasinets status. Det är häftigt att träffa kända människor, men det är ännu häftigare att få fram någonting bra ur dem och deras upplevelser. Reportagen var riktigt bra, både de två tidigare nämnda, och grejen om Andreas Carlsson. Tack och bock för det, nu hoppas jag på lika bra i nästa nummer.

FS "

Blev tillfrågad här på praktiken om jag ville skriva in en insändare för de hade brist på det. Så jag skrev så snällt en :)


dagens ...

... roliga & onödiga fakta:

- En människa har sex 10 månader i sitt genomsnittliga liv

- Det finns bara ETT McDonalds i världen som inte är rött och gult, det ligger vid fotbollslaget Fenerbahces arena. Skälet är att Galatasaray (ärke-rivalerna) är röd-gula

Umoja - kvinnobyn där männen är sexredskap

Vi säger såhär:
Just nu är allt så nere i botten som det kan vara och därför kommer jag att skriva ett helt onödigt, dumt och kanske ointressant blogginlägg bara för att jag ska få tankarna på någonting annat.

Jag sitter i skolan och läser en "Amelia" från 2006. Det berättas om människor som "utan pojkvän gör som de vill" och om människor som "endast tar ansvar för sin egen lycka". Hon är säkert så jävla deppig så det inte är sant och bitterheten har fått henne att tycka att hennes skitdumma mening "jag tar endast ansvar för min egen lycka" är någonting att leva efter. Bullshit. Det är faktiskt ganska roligt & amazing att veta att man gör någon annan lycklig. Egoist. Det är bra att bry sig om andra och göra andra lyckliga. Right or wrong?


Sen berättar tidningen en fantastisk historia. En grupp kenyanska kvinnor tröttnade på att bli misshandlade och våldtagna av sina män, och grundade sin egen by Umoja. Byn är nu, 18 år senare, ett ekonomiskt och socialt mirakel. Dit flyttade sextonåriga Nchekiyo för att slippa gifta sig med en 60-årig man och på skylten utanför byn brukar männen stå och kasta senare. Margaret säger i reportaget: "Män hävdar att vi är häxor som använder magi för att lyckas. De kan helt enkelt inte förstå att vi överlever utan dem". Pojkvänner är tillåtna utanför byn och de anser att kvinnor ät bättre ledare. När barnen i byn som är av det manliga könet fyller 18 måste de flytta ifrån kvinnobyn. Kvinnorna anställde män för vissa sysslor så fort de fick råd, vanligtvis är det kvinnorna som sliter för männen men i kvinnobyn är det tvärtom. De säger att "de bara behöver männen till sex".

Nu ska jag gå och redigera en film.
Vad tycker ni? Klarar vi oss bättre med eller utan killar?
jag tror såhär: det spelar ingen roll. Men vi klarar oss inte utan kärlek.

Peace

I have cut my hair

Jag har inte sådär jätteviktiga nyheter för er idag men vet ni vad?
Idag har jag varit på Verkstäderna hela dagen och filmat, fotat och intervjuat allt från skådespelare, till arrangörer, till besökare. Var ju någon sorts "dag" med temat "Jag brinner" där jag bland annat deltog i feministiskt självförsvar seminariet & tittade på en skitrolig teater osv. Det har varit roligt, men jobbigt. Jag, Isabelle & Eric var helt döda på slutet. Ett minus för den tokkryddade maten med. Blä.

Iallfall, idag har jag klippt mig! Blev en kortare, rockigare och ruffsigare frisyr.
Är så nöjd så jag tror att jag spricker!
Bilder får komma senare. Nu väntar jag på min gofis!!
ÅH. NU KOMMER HAN :D

peace

Too much love will kill you

Queen sjunger: Too much love will kill you, every time.
Och det kanske den gör, men kanske inte fysiskt. Kanske bara på en massa vis. Dödar känslor, dödar tankar, dödar ensamhet, dödar glädje, dödar sorg. Dödar massa saker hela tiden. På bra sätt, och på dåliga sätt. På samma sätt som kärleken kanske dödar saker så kanske den också återupplivar saker. Återupplivar på bra sätt, och på dåliga sätt. Återupplivar glädje & omtänksamhet, återupplivar svartsjuka, avundsjuka, ilska. Gud vad bitter jag låter, visst gör jag? Men så sjunger ju Queen också:

" Too many bitter tears are raining down on me.
I'm far away from home
and I've been facing this alone, for much too long. "

Så jag skyller på Queen & att deras låt har genomsyrat hela mitt huvud. Och att jag kanske är ganska bitter ibland. Eller bitter, butter kanske man skulle kalla det. Iallafall, nu dog ju han fysiskt av kärlek när han skrev den där låten men det är inte det jag vill realtera till. Kärlek är så mycket. Det pågår så mycket runt kära människor, inte kära människor och kärleken i sig. Den kan skapa så mycket fint, så mycket vackert och den ger unika känslor om den delas med rätt person. Blir det fel är kärleken som en atombomb. Spränger hjärtan och tryckvågen ligger kvar och förstör mycket i omgivningen. Förstör tron, förstör synen, men den kanske också gör att människan vaknar upp. Märker att det kanske inte var så det skulle vara .. att det fanns någonting mer. Fan, nu flummar jag igen va? Vi bryter här och börjar om.

Kärleken är grymt vacker.
Det kommer den alltid att vara men inte i alla stunder, den som säger motsatsen ska få förklara detta jäkligt noga för mig så jag förstår hemligheten i det hela. Jag har ett väldigt stadigt och ett väldigt bra förhållande. Vi har våra toppar, vi har våra dalar. Men det viktigaste är ju att vi har varandra. När vi behöver varandra, när vi vill ha varandra och när vi känner att vi inte behöver varandra. Det finns alltid någon där och det är det många strävar efter. Att få bukt med ensamheten, och där hjälper kärleken, bland annat. Den dödar ensamheten men kan samtidigt få den att kännas större än någonsin.

" Too much love will kill you
if you can't make up your mind.
Torn between the lover and the love you leave behind.
You're headed for disaster
'cause you never read the signs.
Too much love will kill you every time
. "

Jag tror jag tänker alldeles för mycket. Förväntar mig och lever mig in i allt. Såsom böcker, filmer, tv-serier. Jag som går media vet hur man manipulerar i tex. foto och film. Jag vet hur man skapar saker utifrån tomma luften men fan, jag tycker alltid att allting känns så ärligt ändå. Jag kan tänka "åh, om det där hände mig" eller "sådär skulle jag också villa ha det". Men jag vet att det liksom egentligen bara är fake. Det som är äkta är vad som finns mellan två personer, här & nu.
Vad är kärlek egentligen?
Vad innefattar kärlek och vad innebär det att vara kär?
Det här innebär det för mig:

- att vara lycklig och att vara sorgsen
- att inte känna sig ensam, men att ibland göra det mer än någonsin.
- att känna tomhet, men att känna sig hel
- att kunna dela allt från tankar till upplevelser
- att vara sjukt lycklig men ibland också sjukt sorgsen eller ledsen
- att känna sig älskad
- att älska
- att känna ömhet och ödmjukhet
- att bli överraskad och besviken
- att utvecklas som person och lära känna sig själv
- att lära sig vara mindre egoistisk
- att bli mer självsäker och få bättre självkänsla
- att få ett större mod

Vad tycker ni?
Något som ska bort, något som ska läggas till?

När jag kommer i de här skrivarfaserna kan jag skriva hur mycket som helst om hur mycket saker som helst och efteråt bara .. öh, jahaaaa. Får se om det blir så den här gången med.

Peace
- im just the shadow of the girl I used to be,
love made me sacrifice, it made me dare and it made me brave.
And it did teach me that the importance of this is imortal.

äntligen har det goda vunnit


Foto: Aftonbladet

Viktigt, jävligt viktigt.
Äntligen är världen påväg till någonting bättre.


Annicas Energimassage & Healing


Såhär ser insidan på mammas folder ut just nu :) Är rätt nöjd, det är mycket som ska skrivas och det blir svårt att få det att inte se lite rörigt ut. Tänk er att det är en vikning där i mitten, detta är liksom uppslaget. Mamma blev nöjd med, och det är ju huvudsaken! :)


Det där är alltså fram och baksida. Framsidan till höger naturligtvis och baksidan till vänster. Och innanför det där är uppslaget som ni såg ovan. Så vad tycks? :)

äntligen, som Gert skulle ha sagt!

Nu är mammas folder i stort sett klar, jag har slitit i 12 timmar!
Eller.. slitit och slitit. Ni förstår. Jag har jobbat på i 12 timmar och den är typ färdig :)
Jag ska visa er senare ikväll, naturligtvis :)
JAG LÄNGTAR TILL PRAKTIKEN I STKLM NÄSTA VECKA! Där kan vi snacka upplevelse.

Nu är det dags för första träningen på skitlänge! BANDYTRÄNING PÅ IS!
Jag vet att min rygg inte kommer att hålla, men vafan. Det får det vara värt, att jag inte kommer att kunna gå imorgon. Tur att man har en söt pojkvän som kan butta upp mig ur sängen och stödja mig uppför trappan!
Jag är så lycklig att pappa tillåter mig att träna idag!!



This is the life.

.. purple hearts


En liten bit på väg i layout-arbetet! Vad tycks?
(om det syns förstås)

- första dagen på första praktiken

Första praktikdagen idag. Är hos mamma den här veckan och gör en folder & visitkort åt henne. Fast jag är i skolan och gör det, och mina mentorer är sura och vill bestämma mina arbetstider.
NEVER, säger jag.
NEVER, säger mammsen.
Nästa vecka blir jag Stockholmsbrutta då det vankas praktik på Piraja.
Härligt härligt! :)
Men det är då det och nu sitter jag & försöker finna ett snyggt teckensnitt till mammas folder och jag tror jag hittat ett. Det som står på det bruna på bilden. Vad tycker ni?
Jag tror jag ska springa upp och bjuda min boyfriend på fika.. datasittandet gör min  huvudvärk värre.


Äsch.. kanske inte syns så bra men iaf.
Ska låna hem en systemkamera och fota mamma med. Nice.

PEACE
FS

- det finns människor till allt

För tillfället Sveriges sämsta bloggare - jag vet.
Men det har varit ganska mycket på G nu, jag har varit i Stockholm under fyra dagar och det var väldigt roligt. En blandning av skratt och skräck (tunnelbanegangster-idioter & ett skrikande, vinglande tåg) och en hel del dreglande. Brolle var så jävla sexig i rollen som "Tommy" i musikalen "Footloose" så varken jag och Sanna visste vart vi skulle ta vägen inne på lilla "Intiman" i Stockholm. Underbara tre timmar blev det iallafall när musikalen var GRYM. Sen dreglade vi ännu mera när vi gick på bio innan vi åkte hem på tisdagen, High School Musical 3, och en ursnygg Zach Efron, som vanligt. Vi hade det jäkligt bra jag och Sanna, jäkligt bra.

När vi åkte ner på lördagen så hamnade vi i huvudstaden runt .. sisådär en klockan 18.00 på lördagskvällen. Då slängde vi oss ner till tunnelbanan, glada men trötta i hågen och åkte hem till mina kusiner. Två idioter klev på tunnelbanan samtidigt som oss och det satt en ensam tjej på fyrplatsen bredvid oss och en av killarna satte sig mitt emot henne och den andra bredvid. Så satt dom och hånflinade åt henne och stirrade och den som satt mitt emot tog handen och viftade som ett tecken på att hon skulle sära på benen. Man såg hur illa berörd och ledsen tjejen blev, vilka idioter de finns ibland. Så satt dom och skrattade när hon gick & började spela skitmusik och pratade på sitt språk (nej, dom var inte svenskar). Sen skulle dom naturligtvis härma mig när jag pratade i telefon med Petra. Det finns folk till allt, tydligen, Sen hoppade de av vid nästa station för att säkert trakassera en annan stackare på nästa tunnelbana.

Nu kommer släkten, syrran fyller 15 år idag. :)
Tänkte berätta om bröstcancer-manifestationen men jag gör det senare ikväll eller imorgon.

Peace,
FS

RSS 2.0