Fridas värld bland tankar och ord. -

Jag är en intensiiiiiiv röd!

Eftersom jag fick frågan idag igen och eftersom det är så många som frågar och jag aldrig vet när det väl frågas, så lägger jag upp det här nu.
Min röda färg är Schwartskopf Brilliance, intensiv röd, nummer 872!
Äntligen ett svar från virrpannan Frida som bara kommer ihåg utseendet på sin färgkartong och inte numret eller namnet. Tänk vilket kaos det skulle bli för mig om de gjorde en ny design på dem.. men tur för mig att både ni och jag vet nudå!
Så det där är anledningen till varför jag ser ut som jag går på skallen.
Stopplyse, rödtott, menshuvud, eldkvinna, tomat .. ja, kär färg har många namn.


Heroin rock chic







Ett av mina teman till H&M Diveded skolarbetet som vi har.
Här är tre bilder som jag fotade idag i temat "Heroin rock chic".
Kommentera gärna vad ni tycker och vilken som blev bäst! :)
Den översta är mest redigerad, de andra hade jag inte riktigt tid med.
PEACE OCH PUSS
- nu är det min tur att stå modell igen. Denna gång för Isabelle. *nervös*

Handsome boy, handsome



Blev en lite halvsuddig bild.
MEN HÄR ÄR MIN SNYGGING!

M&F - tillsammans är vi starka (;



Jag & Malin är väldigt duktiga på att göra kullerbyttor tillsammans på idrottslektionerna i skolan. Eller vad säger ni?

Idag kom äntligen min efterlängtade turkosa Ipod Nano.
Så nu ska jag ut och springa bort alla mina bekymmer.
Jag tror att jag behöver det.

I believe in it

Jag har just kommit på att den mest positiva sida med mig är förfärligt negativ vissa stunder.
Jag vägrar ge upp och jag har hopp till allt.
Det är mitt stora problem här i livet gott folk, att när man väl borde släppa taget så håller jag bara hårdare och jag fortsätter hålla i tills händerna blöder. Och vet ni vad? När händerna blöder håller jag kvar iallafall - för att jag är sån. Tycker jag att det är värt att kämpa för, då gör jag det också och jag ger mig inte. För tillfället håller jag på och krossar mig själv bara för det. Bara för att jag vägrar släppa det där förbannade repet. Jag är för tjurskallig och för tillfället har jag ingen kontroll över mitt tjurhuvud, eller mitt hopp, eller min kämparglöd. Det bara finns där och vägrar ge med sig.
Jag vägrar ge mig.

I am soooo sorry about the bad weather

Ledsen folket,
men det blev inga foton med Timpan.
Dumma regn!

rocking all over the world



Hemma från kvällens jobb.
Är så sjukt trött, Jag har kommit in i någon period där jag är trött hela tiden men har riktigt svårt att sova. Men nu ska jag försöka slappna av iallafall och hoppas att John Blund kommer på besök. Klockan är ju iallafall, enligt min mobil, 12 minuter över ett. Man ska ju ställa fram klockan, som ni säkert vet.
PUSS


Bye bye people, hello darkness.

Nu är jag redo att åka att åka och jobba, men det dröjer ungefär en timme innan jag drar iväg. Men jag tänkte säga puss och hej, för om fem minuter släcker jag ner allting här inne, vilket jag hoppas att ni också gör. Jag hoppas att jag inte ramlar och slår mig i mörkret innan vi åker, ofantligt klumpig som jag är. Men iallafall, rockshow ikväll och kameran hänger med! Sweet kissies in the moonlight people, för ikväll ska vi då inte ha några lampor på. Riiiiight?


Jag och min kompis Marilyn älskar min favorit minijacka!


Jag älskar mitt jobb (och min jacka!!)



H&M - Dizel är deras nyaste ansikte utåt





Min H&M reklam skiljer sig nog lite ..
.. både från den verkliga och resten av klassens.
Det där är en av mina produktbilder, eller två av dem, men tanken är att de ska sitta ihop som en. Tänkte göra nåt roligare än att bara fota produkten så Dizel fick bära upp det och han gjorde det så bra såå. Nu väntar bara en till "vanlig" produktbild, utifall min fotolärare inte skulle godkänna dessa. Hehe. Sen är det modellbilderna kvar.
PUSS PÅ ER!


Ett svar på något som kanske inte har ett svar

Jag får ofta frågan hur jag kan skriva som jag gör, hur jag blev så duktig osv.
Varje gång blir jag generad och vet inte riktigt hur jag ska svara.
Men jag tror att jag kanske har ett svar nu. För det första så finns det här så starkt inom mig och det går så naturligt för mig att skriva. Det är precis som vilken talang som helst, det finns där bara. Men sen frågar ju folk, som jag sa, hur jag kan skriva som jag gör. Det enda jag kan säga där är att man inte ska vara rädd för att vara personlig, för att vara öppen och skriva som det är. Alla upplevelser är unika och personliga och då är det viktigt att den skriftliga förklaringen också blir unik och personligt.
Det är det det handlar om.
Var inte rädd, var modig. Det kanske finns de som kommer att tycka att du är svag, töntig eller rent utav dum i huvudet. Kom förbi det, för det är alltid någon som du inspirerar eller berör.
Puss :)

Godmorgon, godmorgon .. bambambabambambam.

Godmorgon allihopa!
Inatt drömde jag om cupcakes, för den som är intresserad.
Vid tolv åker jag iväg till Bollnäs och spelar fotboll sen blir det jobb för fulla muggar senare på kvällen då Jordens rockshow går av stapeln på Kulturens Hus. Så vi får se hur mycket jag hinner blogga, annars hörs vi imorgon igen.
PEACE OCH PUSS

Glöm inte att släcka ljuset ikväll mellan halv nio och halv tio! :)

Let's ride the white horse

Mitt liv är en riktig bergochdalbana för tillfället.
- och alla som känner mig vet att jag inte är speciellt förtjust i karuseller.
Jag gillar när det killar lite, pyttelite i magen, när jag känner att jag har lite kontroll och bara kan flyta med. Sen är jag tokigt förtjust i vattenkaruseller men det här är då tamme tusan motsatsen till vad jag gillar. Jag gillar inte att åka bergochdalbanor och jag gillar aboslut inte att jag åker där fast jag inte köpt vare sig biljett eller åkband!
Det är då förbannat vad man ska behöva stå ut med ibland och jag funderar på att köra den här jävla vagnen ur spår snart. Men jag hoppas på en mjukare landning .. faktiskt.
Men man gör vad som krävs.
Nu ska jag köra tåget.
JAG.

Just det ja, idag är den karusellåkande/karusellhatande rödtotten kaxig.
Vänta får vi se vilka åkturer som väntar imorgon!

PEACE OCH PUSS!


Number two



Kommer jag att lyckas bli klar i tid?
Det är den stora frågan ..
Det här är iallfall en början på den andra sidan av hemsidan ..
.. måste göra klart den och sen måste jag göra resten.
Det är inte skitkul att ligga efter, speciellt med modefotografering och ett filmmanus som ska göras. Men jag klagar inte, för det är trots allt roliga saker!

118100 tror att ..

118100 tror att Frida Söderlund är en impulsiv tjej som alltid har ett practical joke i fickan. På helgerna tycker hon om att gå på bio med sina vänner och att bowla.

Ja, kanske är jag lite impulsiv, eftersom jag är väldigt spontan. Jag tänker ofta efter innan jag gör saker men är väldigt spontan när det kommer till att säga eller skriva saker. Det vet nog alla som antingen smsat eller haft en konversation med mig. Och visst är det kul med bio och bowling, men jag kan inte säga att det är prio ett på mina helger. Jag skulle säga att jag är lite mer av en arbetsnarkoman, träningsnarkoman och lat när det kommer till helg.
Nu väntar svenska.

wow wow wow, eller vad säger ni?



Så att ni vet i vilket ämne ni inte kan klå mig i.

Photo



En bandbild från fotograferingen igår.
Det där är effekten med spegeln, tyckte att det blev ganska så läckert jag.
Mer bilder får komma en annan dag.

"jag skoja!"

Denna dag har bestått av lite olika saker.
Bland annat har jag, Isabelle och Eric pratat i livesänd radio om mannen som var gravid, vad vi skulle göra om vi var det motsatta könet i 24 timmar och Isabelles fruktdiet. Min mentor skrattade gott åt mitt svar på den andra frågan, verkade som att jag var lite väl ärlig, men Eric satt ju och beskrev hur han skulle sitta hemma och leka med sina tuttar han med.

På engelskan valde vi, ett litet tjejgäng, att gå på en liten promenad när läraren ändå var och förhörde folk på nationella.
Trodde vi ja..
.. efter tjugo minuters frånvaro möter vi läraren, Jenny vräker ur sig att vi varit i datasalen, varpå han frågar vilken datasal eftersom vi ganska klart kan se att han kommer därifrån och Jenny vräker därefter ur sig "jag skoja". Gick inte så smidigt för jempa det där inte ;) Men jag tyckte vi kom undan ganska bra med det där, jag höll bara munnen och låtsades som ingenting.

PEACE OCH PUSS PÅ ER!

Fotografering

Fotade ett band idag och det gick rätt bra tycker jag. :) Fick till en cool effekt genom en spegel! Bilder kommer upp senare någon dag.
Nu är jag trötter.

Hemsida



Håller på med min hemsida om mig själv som vi fått i uppgift i skolan.
Efter två veckors missade lektioner och idétorka är jag äntligen igång ..
.. en vecka innan inlämning utan fler lektioner.
Grymt bra jobbat fröken Söderlund!

Peace



Jag har gjort ett nytt armband.
PEACE på er!

Jag är ett modeorakel

Nu har jag skrivit klart modetexten efter mycket plugg på internet, i tidningar och i kataloger. Så nu får ni spänt vänta på ett grymt modereportage som kommer ut femte april! Jag känner mig för tillfället som en riktigt modern kvinna som sitter på alla modekunskaper inför våren 2009 - och vilket jävla shoppinghumör jag är på nu. Finns så mycket roligt som jag vill inskaffa, men just nu sparar jag, skramlar och taggar FOREVER 21 I LONDON i början på maj! Då är det värt att jag inte shoppar någonting alls innan.
Right classmates? ;)

Förresten, jag tror inte Bingo läser det här, men jag vill iallafall tacka honom för att han gav mig Carolina Gynnings mailaddress. Känns som att jag börjar samla på mig en hel del kända telefonnummer och mailadresser just nu .. Kanske borde skriva i en sådan där "little black book" som Paris Hilton gjorde och hoppas att den blir stulen, för då skulle jag känna mig väldigt uppskattad!

Någon som vill skicka mig en liten svart bok?
Som jag sa tidigare, jag sparar till Forever.

Bingo

Fick mejl av Bingo Rimer nyss.
Nu känner jag verkligen att mitt UF-företag ligger i startgroparna.
Och framför allt, att det är möjligt!

Efter regn kommer solsken

Jag skulle ljuga om jag sa att livet vore på topp.
Men jag har många fina människor runt omkring mig, vilket gör allting lite lättare.
Dessutom fick min gamla handledare Malin från i höstas mina smilgropar att komma till synes igen då hon sa att de hade börjat räkna ner till om ett år då jag tänker praktisera hos dem nästa gång.

Och förresten,
jag har blivit beviljad min resa till Schweiz!


Stolt som en tupp


Jag blev så glad när det där dök upp på Pirajas hemsida.
Jag blir liksom så glad av tanken att det är jag som har skrivit det där och att det ligger uppe på internet. Även fast det har legat där sedan november så var det ändå en kick att se det igen. Jag är på något vis stolt över att jag hamnade där och över att jag hade så roligt under mina fem dagar där på Piraja. Dit ska jag defenitivt söka under min två månader långa praktik om ett år. Oja!
"Det där var mycket roligare än en vanlig intervju"
Sylvester Schlegel om intervjun med mig.
Lite stolt får man faktiskt vara.

:@

Jag blir förbannad när jag inte hittar en enda penna i mitt rum.
Jag är journalist för i hel*ete.
Jag äger hundra miljarder pennor!
Men nu kan jag inte hitta en enda ..
ÅH!

"Don't stop, stop the music"

Jag har något konstigt problem med andningen.
Framför allt när jag ska sova och när jag tränar eller anstränger mig.
Får hoppas att det går över snart.

Över till de positiva nyheterna.
Det kommer att komma en tävling här framöver där ni kommer att kunna vinna ett påskägg från Go F by F. Ska bara fixa klart priset/priserna och sen komma på en firnurlig tävlingsform! Vad sägs?

Nu väntar modetext, ung mamma text och badrep.
Åh, vet ni. Jag längtar efter min Ipod Nano som borde dyka upp på posten snart. Har laddat upp med en massa ny musik nu och så. Sen ska jag börja ta dagliga löprudor när det inte är träningar. :)
PEACE OCH PUSS

Who am I?

Jag har just konstaterat en sak.
Jag är lite som Greta i Hans & Greta, och lite som han i "The Mentalist".
Jag lägger alltid ut brödsmulor vart jag än går, ger små ledtrådar för att människor ska hitta mig eller bara förstå saker. Små brödsmulor som slutligen kan leda fram till ett pepparkakshus, eller en häxa, eller bara Greta. Samtidigt så gräver jag alltid i saker, som han i "The Mentalist." Gräver tills jag förstår och tills jag vet eller har koll på det jag verkligen behöver veta. Men om vi ska fortsätta gräva i det här då, så är jag välidigt lik Peyton Sawyer i One Tree Hill, men utåt, iallafall i skolan och så, så är jag kanske ändå mer lik Brooke? Spännande det här hörrni. Jag är en blandning av en liten tjej från en gammal saga som äter på ett stort pepparkakshus, en synsk hjälper-polisen-man, en kreativ ensamvarg och en social och utåtriktad partybrud.
Jajemen, spännande det här.

Vem tycker ni att jag är?
(Ni får nu välja vem ni vill om det så är Super Mario eller draken i Bröderna Lejonhjärta)


I'm walking on sunshine!

JAG BLIR SÅ GLAD NÄR DET ÄR SÅ FINT VÄDER UTE!
Nu blir det att kika på fotboll för fulla muggar och sen Mickelsson!
Kanske tar med mig min bjässekamera idag, eftersom det är så fint ute!



PEACE OCH PUSS!

I'm gonna be, who I wanna be

Vet ni vad jag brukar se i mitt huvud precis när jag vaknar?
Jag brukar se hur jag går ut mot kanten på en klippa. Det blåser lätt men håret fladdrar ordentligt runt huvudet iallafall och jag går sakta med ordentliga kliv fram mot kanten. I ena handen håller jag en maskros, det är alltid en maskros, och den andra pillar lätt på den gula blomdelen. Jag är barfota, det är sommar, det är träd runt omkring, men alldeles fritt framme vid kanten. Jag stannar alltid precis vid kanten, så tårna är utanför och sen tittar jag ut. Först är det bara ett landskap av åkrar, träd och blommor men det förändras ofta. Ibland tittar jag ut över New York, ibland är det en strand med horisonten rakt fram, ibland är det bara svart och ibland är det Söderhamn.
Denna syn förändras hela tiden.
Och det kommer alltid på morgonen och i stunder då jag bara släpper alla tankar.
Då dyker den upp.
Jag är en typisk person som försöker tolka allt sånt här.
Är det kanske bara en konkret, men ändå abstrakt, syn på vart jag egentligen vill i livet? Att jag inte riktigt vet? Att jag kanske egentligen vet men inte kan bestämma mig? Att jag kanske ska till alla de där platserna, för att veta?
Vad tror ni?

Det här har sagts till mig:
"Frida, du är på rätt väg i de önskningar du har och det du drömmer om. Så håll fast vid din dröm och den kommer att bli till verklighet. Glöm ej bort att ha tålamod på vägen dit."

För första gången på länge känner jag mig väldigt lugn när det kommer till allting. Mitt begär att ha rätt, som alltid fanns förut, har sjunkit och min tävlingsinstinkt har jag lärt mig använda när det behövs. Det känns skönt att jag bara kan göra min grej, och känna att det räcker till. Att jag inte alltid behöver flyga tio meter högre än jag egentligen planerat, att jag inte behöver tänja på gränserna hela tiden. Det räcker. Jag räcker till. Och det känns bra. 

 

My BabyBelle!







Isabelle är en väldigt väldigt fin vän,
henne håller jag varmt om hjärtat! <3

Åhå, Frida kan inte komma på en passande rubrik så hon ordbajsar en massa istället.


Cassandra på Cayenne sminkar Stina inför dagens plåtning.

Nu är jag hemma efter den tredje och sista delen i modereportaget. Det var lika roligt som vanligt men modellerna fick verkligen lära känna Sveriges härliga kyla under eftermiddagen, då de stod och poserade i kortärmat utomhus. Nu väntar jobbskrivning, engelskaglosor och MAT.

PEACE OCH PUSS!

sunshine

Att sitta ute i solen en timme med fina och glada klasskamrater ger en liten guldkant såhär på vardagen. Men idag är jag trött, så fasansfullt trött och efter skolan är det jobb, jobb och åter jobb som väntar. Vi ska fota modereportage igen och denna gång kan jag ge er en liten tjuvkik innan genom att säga "Twiggy och Håkan Hellström". Kommer att bli grymt. :)


The spirit in me

Jag har en oro i kroppen.
Lite som en glöd, som en iver men också som en frustration.
Detta gör att min sömn blir allt mer än behaglig och allt annat än lätt. Det gör också att mitt humör går som kanonen på Liseberg och det gör att jag blir ordentligt frustrerad när saker inte går i lås. Men det är inte bara negativit i min kropp, solen och ljuset ute gör mig på mycket bättre humör och jag längtar ut och jag längtar efter att få sätta gång många av mina projekt som jag börjat spinna på. Däremot har jag tappat all fokus i skolan och jag tror att det är där denna frustration ligger, det blir såhär varje vår. Medan andra får ny energi, har jag kämpat arslet av mig under vintern och när våren och solen kommer orkar jag inte mer och vill bara uuuut. Och göra annat. Men det kommer mycket annat. Praktik, London, kanske Schweiz.
Jag tror att min oro kommer att lägga sig.
Tids nog.


Bambam, idag ringde Isabelle och ville att jag skulle måla en tatuering till henne. Kändes väldigt roligt. :) Jag har redan prytt en nacke och en nacke till väntar, där bilden inte var menad som en tatuering men Sannis skulle promt ha den, så det var bara en ära, så hon fick ta den.


Frida is ..

Vad har jobbFrida gjort idag?
- Lånat kläder till morgondagens fotoplåtning, då inspirationen kommer ifrån Håkan Hellström och ingen mindre än Twiggy. Sedan blev det lite enkätjobb. 
Vad har pluggFrida gjort idag?
- Gått i skolan, tragglat med en hemsida som aldrig blev ordentlig och ätit Marabouchoklad.
Vad har Go F by F för sig idag?
- Nya pärlor och berlocker kom hem med posten så nu ska det göras fler armband till mars månads kollektion men först ska Emelies, Madeleines och Malins göras i ordning!
Vad ska Frida gör nu?
- Äta chips och titta på Yes Man med Timpan.

God morgon, god morgon .. dididididid

God morgon.
Idag är jag i skolan.
Grymt. Trevligt. Faktiskt.

To my babysister


När jag visade syster mina fem armband i Suprise by F,
så blev hon förälskad i ett av dem så jag gjorde ett till henne nu. 
Det är hennes armband på bilden. :)

Förresten så har jag knåpat ihop ett till månadens "kollektion" nu med.
Ska komma på ett fiffigt namn och fixa ihop några fler så dyker den upp i slutet av mars.

Sweet kissies in the moonlight, people.
Ha en fortsatt bra tisdagskväll.

Barbielover .. or not?



Första barbien var mörkhårig.
Kände att jag fick ett nöjdöga där.
Även fast jag egentligen skiter i en trådsmal docka som tydligen har allt här i livet. Precis som det står på min gamla t-shirt som ligger och skräpar i min garderob. "I just want to be like Barbie, because that bitch has got everything". Jag var väldigt tydlig med var jag ville och tyckte förr, vilket jag i och för sig är fortfarande. Nu skulle jag kanske bära en t-shirt där jag bytt ut "want to be" mot "hate". Vissa dagar är man mer bitter än andra.


Fotografering @ teatern videoklipp



Här kommer ett litet filmklipp från fotograferingen på teatern förra veckan.
Ljudet hörs inte så bra, förutom när jag pratar dock, men men.
Såhär såg det ut litegrann iallafall. Stina försöker posera hängandes från en stolpe, vilket ibland är lättare sagt än gjort!

Brev från Lars Winnerbäck





"Grattis på födelsedagen Timmy
Lars Winnerbäck 2009"


Jag fick världens chock när jag öppnade det handskrivna brevet som jag fick i brevlådan idag. I februari skickade jag ett brev, ni vet ett sånt hanskrivet med frimärke, till Lars Winnerbäck och bad honom skicka en grattis hälsning till det att Timmy fyllde nitton. Och nu fick jag en hälsning! Jag hoppades men jag trodde ändå inte att jag skulle få en.
Shit, jag är så glad!
Och Timmy, han är ännu gladare!

Whatever it takes



Jag har suttit här och funderat.
Rättare sagt har jag ägnat nätter, godispåsar och tvprogram åt att fundera. Det slutar aldrig mala här uppe och jag återkommer alltid, alltid, alltid till samma ämne. Lycka och Kärlek. Idag tänkte jag berätta lite hur dessa två begrepp förändrat mig - genom alla år. Jag har alltid lyckats bli ordentligt drabbad av båda två, på gott och på ont. I slutändan, vad är det som gör att två simpla begrepp, kan ge så mycket och ta så mycket från en människa?

Jag berättade förut att jag vid nio års ålder slutade tro på att man fick det man förtjänade. Att livet fullständigt krossade en barndom, som förändrade allting och som fick mig att inse att det räcker inte med att vare en evig optimist, men det tar dig en bra bit på väg. När man är barn så är det vänskapen som är ditt livs kärlek, det är tanken på att ha någon att gå ut och cykla med, att plaska i vattenpölar med, att få knäskålarna att blöda med och att få skäll tillsammans med. När jag var nio år upplevde jag döden närmare än jag någonsin gjort och jag känner fortfarande att livet svek och att ingen var förtjänt av en sådan händelse. Kanske vi alla förtjänade den tankeställare det gav och allt gott som kom utav det för ingen av oss, kan någonsin säga, att ingenting bra kom ur alla minnen och allt vi förlorade. Det är en sak vi alla vill förneka när någonting hemsk händer, men ingenting som är sant. Det kommer någonting bra ur allting även fast man ser det väldigt sent och många år senare. Vid nio års ålder dog min bästa vän och det har fått mig att hitta mig själv på ett helt annat sätt. Men jag hatar livet för att oförtjänt krossa en barndom på ett sådant vis. Det var oförtjänt och det var fan inte värt det.
Det jag egentligen vill ha sagt är:
Var en evig optimist.
Hur många smällar du än får.
Det är i slutändan värt det.
Denna händelse har gjort att jag förstått att livet är värt allting. Att det är värt ditt hjärta och att du ger dig ut och det har fått mig att värdera. Det är snart nio år sedan nu och jag känner att jag har en nykter syn på livet och vad det innebär. Det betyder att jag åker berg och dal-banan också, att jag ser negativit och att jag ser positiv, men jag har någonstans hittat ett sätt att tro på allting. Och det känns fruktansvärt viktigt.

Det tär mycket hårdare när du förlorar någonting som finns kvar.
Det är förbannat mycket enklare att acceptera att någonting aldrig kommer att komma tillbaka, än att försöka acceptera att vad du än gör, vilka steg du än tar i närheten, aldrig kommer att få tillbaka någonting som ändå är så nära. Det här är nog den tuffaste skola vi alla kommer att gå och det tar en sådan förbaskad tid. Men vem vet, det är kanske värt det? Jag känner att varken jag, eller den eviga optimisten i mig, kan säga om det är det eller inte.
För ärligt så vet jag inte.

Bambambaa

Ni skulle försöka vara mig nu.
Som ett kokat spagettistrå.
Min kropp värker och verkar ha svårt att förstå att jag har leder, som ska kunna anvädas till att hålla kroppen uppe och tänjbar (som ett gummiband, ni vet) eftersom armar och ben bara sladdrar och kroppen skriker "Jag är trött Frida. Lägg dig och titta på Sex and the City och skit i att du har en skoluppgift som ska in imorgon, ett bombnedlag till rum och jobb att skriva!". Tydligen så är inte denna kropp nöjd med min powernap från ett till fyra - fast iofs, herr Härdin väckte mig inte mindre än fyra gånger av sms och telefonsamtal! Fotbollsdebuten gick bra iallafall, men jag gillar inte matcher den där tiden har jag just kommit underfund med. Nej, vi sätter en etta framför 09.00 i Gävle istället. (19.00 för den som inte förstod)

Nu hörrni.
En skoluppgift.
Två jobb.
Ett bombnedslag.
Beck nio.
Kommer jag att hinna?
Att hinna eller att inte hinna
- det är frågan.

Good night

Klev upp 05.45.
SOVA NU.

partyyyy

Idag får ni ha tålamod med mig vänner.
Har hittat en liten lucka här där jag kan skriva. Är hemma hos Malin, har varit och spelat bandy med skor på is (fanns i stort sett ingen i på Hällåsen) med dam - och herrlaget i innebandy. Nu börjar festen! Så vi hörs. Imorgon. Ha en kanonlördag! :)

Reading out loud



Dagens inköp.
Har jag berättat att jag är tokig i böcker?
Jo, det är faktiskt sant.
Men jag har inte läst speciellt mycket på nästan två år.
Varför?
Jag var tofflig mot mina böcker och tyckte mer om att pussas.
Men nu ska det läsas!

Fly high and then fall fast

Inkorgen:
"Vecka 21 är ni inbjudna att hoppa fallskärm .."

Frida: Överlycklig, skakis, rädd, nervös, fnissig, förväntansfull, beslutsångest.
Ska JAG hoppa fallskärm?
Oh. My. God.

The good and the bad

Fick en skoluppgift där vi skulle tänka lite kring Anne Franks öde och förintelsen.
Och det här är väl vad jag har att säga om det.

Ett öde som berör.

Kanske berör Anne Franks öde mer för att vi ändå någonstans förstår vilka bra saker det ändå kom ur någonting så dåligt. Vi ser plötsligt en konkret skillnad på rätt och fel, vi har lärt oss att vara tacksamma och band mellan människor borde och måste ha stärkts efter en händelse som denna. Det här är ett öde som ingen borde ha fått utstakat, det här är en händelse som egentligen inte borde ha hänt. Men, vad hade hänt med människovärdet om en händelse som denna aldrig hade ägt rum? Vad hade hänt med synen på att någon är mera värd om ingen hade bevisat hur fel det är att ta makt över ett helt folk och anse att vissa borde dödas, upplösas eller försvinna. Om det inte hade hänt, hur hade vi då kunnat se det på ett sådant nyktert sätt som vi gör idag?


Anna Frank var inte ensam om att få berättat för sig och konkret bevisat att hennes människovärde inte ens existerade. Genom förintelsen förintades först värdet på människan och sedan den fysiska kroppen, men banden familjer emellan och tacksamhet stärktes, och någonstans vet vi alla om det, att inte bara dåliga saker kom ur flera år av hemska öden. Adolf Hitler må ha gjort fel, men någonstans, efter förintelsen och när allting sjunkit in, höjdes synen på människovärdet avsevärt. Vi vet nu att man inte gör så, man skyller inte fel på en speciell folkgrupp och man förtrycker och dödar inte en annan människa. Det öde som egentligen är hemskt är det som vårt värde har fått utstakat för sig, att det måste hända hemska saker, det måste hända katastrofer och dödande, för att människor någonstans ska inse vad som egentligen är viktigt. Det är så vi fungerar och kanske är det ingenting som kommer att förändras.


Om man ser runt om i världen så pågår det förintelser fortfarande. Inte lika stora som den på fyrtiotalet men det pågår. Krig, är inte det en förintelse? Svält, är inte det också en sorts förintelse? Och det är vi människor som orsakar våra egna förintelser. Vi kanske borde tänka på att vi inte längre har en Adolf Hitler att skylla på, vi har ingen syndabock eller ett svart får, men efter chocken på fyrtiotalet kanske vi inte ser att de små förintelserna också är förödande. Krig orsakas av vår art, svälten orsakas av vår art och kanske det inte kom bara bra saker ur förintelsen trots allt? Även fast vi vet vad som är viktigt, såsom kärlek, vänskap, familj och värdighet, så har vi ändå glömt bort de små förintelserna vi själv skapar, för att vi tycker att det inte är en sådan stor grej, för att det inte blir samma chock och för att inte sex miljoner judar dog. Vi har lärt oss mycket men har mycket mer att lära.


Anne Frank dog i koncentrationslägret Bergen - Belsen, tillsammans med ofantligt många andra. Hennes öde berör av den anledning att hon lämnade ett spår efter sig och av den anledning att Anne Frank var precis som alla andra tonåringar. Hon bevisade genom sin dagbok någonting som kunde ha fått ett slut på förintelsen. Genom sin dagbok bevisade Anne Frank att judarna var precis som vilka andra människor, tonåringar, barn och vuxna som helst. De var inte mördare, förstörare eller onda. Den ena kraft som var ond var den som oskyldigt anklagat en hel folkgrupp för jordens problem. Vem vet vilken förändring dagboken egentligen kunde ha fått? Den kunde ha blivit uppbränd, sönderriven eller kastad i havet för att sjunka och aldrig mer återses. Men om den gav ett sådant märke på människor flera, flera, flera, flera år efter händelsen, vilket märke skulle den då inte lämna under tiden?

  

Anne Franks öde är ett öde som berör.

För att det kom ut bra saker av någonting dåligt. Förståelse, vänskap, kärlek, mod, värdighet.

Men också för att det fortfarande är någonting att grubbla över.


Sweet child o'mine

Jag var helt död när jag kom hem igår.
Slängde mig i duschen, gnällde över att jag inte hann färga håret och borstade tänderna. Sen kröp jag ner och somnade bums. Imorse somnade jag om efter att klockan hade ringt men eftersom Isabelle var så ihärdig med att veta vad vi skulle ha för lektion så vaknade jag av hennes sms, som tur var. Intressant för er att veta va? Vi pratar om gårdagens jobb istället.

Det började med att jag och Pontus åkte ut till Söderala, till badhuset, och träffade en grupp härliga människor med barn med down syndrom som skulle bada. Barnen var så söta så jag trodde att jag skulle smälta. Jag fick en ny beundrare också, Tobbe som var nio år gammal.
- Vad heter du?
- Jag heter Frida.
- Jahaa!
(tystnad)
- Frida ..
- Aa Tobias?
- Du är gullig!
Frida smälter.

Direkt efter det åkte vi till teatern för nästa modejobb. I slutet var jag så fruktansvärt trött så jag skrattade åt allting och det roligaste var när jag och Stina fick gömma oss bakom ett par stolar och hon hittade en godis. Låter det kul? Nä, men det var förbannat roligt då! Kallt som tusan var det men bilderna blev nog kanonbra. Ska bjuda på en videobloggning från det senare! Puss på er, nu har jag lite att göra.

Sleep well

Att jag halv tio på kvällen sitter och äter middag och läser morgontidningen måste ju ändå betyda att mitt liv är allt bra fullt. Men det är roligt med! Men nu behöver en sliten Frida krypa till kojs, så god natt på er allesammans.

with my hands full

Idag kommer Frida att ha fullt upp.
Jag kommer att ha händerna fulla med mat, pennor, papper, frågor, hårspray, locktänger, smycken, kläder, kameror and so on. Vill nu veta mitt schema för dagen? Först och främst ska jag värma mat här på mitt femte hem (nummer ett är hemma, nummer två är fortfarande hos Timmy, nummer tre är hos Sanna, nummer fyra hos Isabelle och nummer fem här på media) för jag hinner inte käka annars. Direkt härifrån, efter att ha smitit lite tidigare, så åker jag och Pontus till Söderala på jobb sen åker vi direkt därifrån till nytt jobb på teatern och då är det dags för mode och det är där jag kommer att ha händerna fulla med hårspray, smycken, kläder och dylikt, om ni inte förstod det.
Det har dock blivit en liten försening i modejobbet, så jag kommer inte att hinna träna. Får piska mig själv i arslet och göra lite styrka hemma själv istället.

Och vet ni? Kanske att det kommer upp en videobloggning senare ikväll.
Gratuelera mig förresten till att ekonomiprovet gick galant.


Hittade bilder från kubbtuneringen andra dagen i skolan i höstas.
Vårat lag vann den tävlingen för den delen och jag var skapligt nöjd.
Saknar sol och värme och att ha lite bruna ben.
Åh fy, vad jag saknar Turkiet. Hade hoppats på en till resa dit nu i maj men det verkar inte så på min lilla familj där hemma. Skulle nästan kunna sätta mig på ett plan själv och åka dit ner.

Behind blue eyes


Jag har inte visat den här va?
Iallafall, en tänkt t-shirt design eller någoning.
Målade den för bra många veckor sedan.
Nu är frågan hur jag ska få den ungefär likadan i Illustrator isåfall.


Sen hade jag bara kladdat på andra sidan tydligen, haha.
Älska bläck, eller vad säger ni?

the pizaaahfrajda

Jag försöker plugga ekonomi
- och någonstans här på vägen känns det som jag blivit avkastad av min räkmacka och istället försöker glida lite på en kladdig pizza som inte rör sig ur fläcken. Antar att livet ska straffa mig för att jag inte pluggade ordentligt igår och fortfarande är ganska tankspridd. Jag har alltid gillat min räkmacka och alltid levt lite på att jag är väldigt lättlärd. Det där var ingen ironi och inget skämt, jag är helt seriöst väldigt lättlärd och tar till mig saker som en magnet men idag vill min hjärna straffa mig.. och livet. Livet har för fan omvänt mig så jag satt här och åt frukt (!!) istället för sockerbomber. Nu ska jag ge min hjärna en liten energikick och berätta för den att om den tar till sig allting här i nu, ja då, då kan vi tillsammans göra lite armband och titta på sex and the city och det mina vänner, det är studier. Och roligt!

Förresten, har jag berättat att min nya titel i skoltidningen är PervoFrida. Nä, tänkte väl det. Jag har försökt haft det lite i skymundan men chefredaktören tyckte det var en rolig titel till sexsidorna som jag ska ha hand om. Grymt skoj.. eller vad säger ni?


Tummen upp för mig


Ledsen Jennsan, men jag valde att skippa degbunken idag ..
.. och kakorna, chokladbollarna och allt annat jag egentligen ville äta.
Få inte en chock nu folket, men Frida är nyttig!
Och jag är så stolt över mig själv.
Solrosfrön, äpplen och apelsiner
- min kropp älskar mig just nu!

:D

Jag vill berätta den stora nyheten att jag härmed ska få ett kusinbarn och att jag konverterat till gudmor! Min artonåriga härliga Petra ska få ett barn i juli och jag är så stolt så jag håller på och spricker! En bebis i familjen, det är så underbart och det kunde ju inte bli en bättre mamma :)

A new suprise each month

Åhå, nu har jag beställt en massa saker till nya armband!
Berlocker, pärlor, and so on. Har tre beställningar som ska göras, och som ska göras personliga. Sen har jag tänkt. Hur tycker ni det låter med en ny kollektion (låter så härligt med ordet kollektion) ungefär i slutet av varje månad? Med cirka fem nya armband och så :)

Glöm inte "Suprise by F" som finns här nere någonstans.
Fyra av armbanden finns fortfarande till salu.
PEACE OCH PUSS

jag fyller 188 .. eller 18 var det kanske.

Idag har vi mediatvåor gått runt och varit stela som kärringar, vilket alla försökte dölja men det sipprade snart igenom att alla hade ont i rumpor och annat efter gårdagens idrottslektion. Själv funderar jag hur jag ska klara av kvällens fysträning med fotbollslaget när jag till och med har svårt att gå. Men det är väl sånt som visar sig. Antingen kommer jag upp ur sängen imorgon eller så gör jag det inte.

Nu väntar !@#! ekonomin igen.
I'm reallt going nuts.

Money money money, must be funny ..

Ekonomi.
Det är det jag försöker involvera mig i nu.
Pengar. Bakner. Inflationer. Bolagsstämmor. Med mera.
Frida is going nuts.
Men jag gillar pengar ..
Jag gillar att spendera pengar och att tjäna dem.
Men jag gillar inte när de tar slut.
Jag gillar inte heller att jag ska ha prov på det på torsdag ..
Poor me.

Melodifestivalen reportaget publicerat



 
             

Det blev bra hörrni :)
Eller vad tycker ni?

the music in me

Har jag berättat att jag ska på PINK i november?
Jojomen, så är det och det betyder att det blir den tredje liveakt som kommer att förverkligas när det kommer till "alla liveakter som Frida verkligen vill se innan hon dör". Och eftersom jag inte planerat att dö än och jag redan har varit på Kelly Clarkson, ska på Bruce Springsteen i juni så blir Pink min tredje förverkling, vilket känns jäkligt gött måste jag få säga. I feel good, na na na na na na na.

Nu kanske ni funderar vilka mer jag verkligen vill se innan jag dör?
Här kommer de, med motivering och allting, och ja, jag vet att vissa förmodligen aldrig kommer att hända.
Guns n roses - känns som en ganska överflödig motivering där?
Melissa Horn - har ni lyssnat på tjejens texter? Tänk då att få uppleva det live.
Lifehouse - Oh my my my. Så jäkla underbar musik. Jag blir alldeles .. berörd. Jag bli berörd. Ända in i benmärgen. En av de sexigaste rösterna enligt mig med.
Britney Spears - showen folket, tänk er showen och upplevelsen. Kommer säkerligen vara någonting att berätta om, vad man än tycker om henne.
Thåström - Han är så ärlig och det är mycket bara därför. Timmy och jag kanske bilar ner till Västerås den 27 mars, så kanske att jag uppfyller en till nu snart! :)
Christina Aguilera - hon är cool, hon är smart och hon bjuder på en show. Om hon kommer vill jag åka med min syster, för det är roligt att se henne glad!

Men nu hörrni, har ni fått veta lite och jag har ofantligt med jobb och skolarbete att göra.
PEACE OCH PUSS

 
 


Wiiie



GOD NATT PARTYNATT.
GOD NATT FOLKET.
Frida är trött.

Fotografering

Jag sitter här och dricker ett glas jouice och vräker i mig Polly.
Idag har jag jobbat igen! Det var dags för den första fotograferingen till det stora modereportaget och jag sitter och finular lite på vad jag ska skriva. Men det är sånt som ploppar upp inom en snar framtid. Riktigt roligt att vara igång men dessvärre för er så kommer jag inte bjuda på några klara bilder (och inte Pontus heller) för vi vill vara lite hemlighetsfulla denna gången! Däremot kan jag avslöja att det kommer ut i SöderhamnsNytt och BollnäsNytt den femte april, så vi ska jobba på det här i cirka tre veckor till! :)

Ett stort tack till Stina och Erik som gjorde ett grymt bra jobb idag!

ARTIKEL 14



Vår dokumentärfilm är en av de 25 i hela Sverige som gått till final i "ANGELÄGET" Grymt coolt om ni frågar mig. Så här är den:
ARTIKEL 14
- en berättelse om två människors öde

Och vet ni?
Jag tror det här betyder att jag, Isabelle, Charlie, Sofia och Eric ska åka till Stockholm den 22 april :D På den stora filmfestivalen! GRYMT :D

Fashion

Nu ska jag springa in i badrummet och kladda på lite gegga i ansiktet och fixa håret för jag måste haffa bussen som går om femtio minuter eftersom jag och Pontus ska jobba.  Och hörrni, vet ni vad som väntar? VÅRENS MODEREPORTAGE! Roligt va? Jag är iallafall grymt exalterad och idag ska jag och Pontus springa och låna lite kläder för imorgon är första fotograferingen. Det här kommer att bli grymt och det är ett annorlunda reportage än i höstas, låter det inte spännande?
Vi ska även försöka haffa fyra nya gatuspan, så kliv ut på gatan folket, så ses vi där!

I'm moving on and I finally believe it

Jag har verkligen höga toppar och djupa dalar.
Det finns inget som helst mellanrum och det här lovet har fått mig att verkligen storälska mina toppar och det har fått mig att se vilka fina, värdefulla människor jag har runt omkring mig. Jag har bara varit alldels för tom och korkad för att se det de senaste fyra-fem månaderna. Jag ber om ursäkt och jag förstår inte hur ni haft orken att inte slå ner mig eller någonting. På något vis tycker jag att jag förtjänar det. Men nu ska jag iallafall stå kvar här på toppen ett tag, hur mycket det än blåser och hur kallt det än är, för jag vet att det är lika bra att stå kvar. Det är inge vidare där nere. Nä, hua. Jag har så mycket att se fram emot och livet är allt bra fantastiskt om man väl tar sig tid och tänka på det.

Det må vara sista dagen på lovet imorgon, men sen har vi en helg kvar.
Och jag har haft det så bra.
Och det känns så bra.
Mars kommer att bli grymt.

Suprise by F


Suprise number 1
35 kronor


Suprise number 2
40 kronor


Suprise number 3
35 kronor


Suprise number 4
35 kronor


Suprise number 5
40 kronor
SÅLD

Hör av er om ni är sugen på ett armband,
vissa finns i fler upplagor och vissa finns i endast ett exemplar.
Först till kvarn på nummer fem och ett alltså.

Skriv här nere bland kommentarerna eller mejla på;
Frida_Frida_@hotmail.com

Puss på er!

Olala

Imorgon onsdag 4 mars kommer det upp fem nya armband här.
Håll utkik framåt eftermiddagen! :)

happy day, oh, happy day


Mitt fina fina fina fina armband.


Åh, dessa gör mig så glad, så glad.

"Jag förstår varken i hjärnan eller hjärtat varför jag är kär i Agnete"
Nicolai, 7 år

"Jag ska iallafall inte skiljas från min tjej. Jag ska alltid titta så att det inte är någon som kommer och tar henne".
Thomas, 8 år

"Säg att ens tjej har jättemånga myggbett, då kan man ge henne en spruta i present"
Anders, 7 år

Det borde finnas en "Lilla boken om Frida", inte sant?

Jag måste ut bland snön och övningsköra nu folket,
sen blir det jobb för full muggar och när jag kommer hem har jag tre eller fyra reportage som väntar på att bli skrivna. Känns som att det brinner i arslet på mig just nu faktiskt. Men jag ska tokjobba idag, skriva tills fingrarna säger stopp och när de väl gör det ska jag fortsätta, ta en paus när det blir bandy på tv och inte gå och lägga mig förän alla jobb är färdigskrivna så jag bara kan lulla runt resten av lovet - fika, gå på bio, ni vet. Sånt som jag gillar!
Vi hörs senare ikväll förmodligen!

Åh, hörrni, det här är roligt:

Du har blivit dumpad, än sen då, det är inte hela världen för:
- Du behöver inte tömma plånboken på Alla hjärtans dag
- Det ger omväxkling att kalla någon för "äckel" istället för "älskling"
- Du slipper tänka på någon annans behov i sängen
- Din vänner måste vara extra snälla, eftersom det är synd om dig som blivit dumpad
- Ingen tycker att det är konstigt att du barrikaderar dig i sovrummet med en nallebjörn, två lådor näsdukar, tre chokladaskar, fyra flaskor gräddlikör och en femtedel av videobutikens samlade utbud av dåliga filmer.

Ur boken "Lilla boken om olycklig kärlek" som jag bara blev tvungen att köpa igår eftersom den fick mig att skratta något alldeles ofantligt! Finns på Gallerix, by the way. Och jag tror att fler sådana där "Lilla boken om .." kommer att bli mina inom en snar framtid.

   
Frida rekommenderar, blir dina för 29 pix styck

Melodifestivalen

Jag var väldigt trött när jag kom hem, så efter lite snack med familjen kröp jag till kojs
- detta är alltså anledningen till varför jag inte bloggad som jag sa igår kväll.

Här kommer: Vägen till Melodifestivalen!
- Från lilla Söderhamn till en glammig efterfest

Kapitel 1: Hotellstrulet
Resan till Malmö var både lugn och skön & stressig och dramatisk.
Det hela började när vi kom till hotellet och ingen hade betalat våra rum. Pontus blev asförbannad, jag började skratta och hon som stod i receptionen sa hela tiden att det inte var hennes fel. Så  vi stod där, utan att få nycklarna, med tidspress och med en rik Pontus och en inte lika rik Frida. Det hela slutade, efter massa tjafs och telefonsamtal, med att Pontus skulle betala rummen, men se då tog de inte hans kort (men mit kort, eftersom det är ett visa, kunde de ta, hehe) och det gjorde inte bankomaten heller. Men det hela löste sig ändå och Pontus blev ordentligt mycket fattigare.


Jag påväg till käk, måttligt försenade.



Kapitel 2: Melodifestivalen
Ena taxichauffören hatade Zlatan och den andre älskade honom. Iallafall var det taxichaffisarnas förtjänst att vi tog oss överallt i den sydliga staden. Vi kom fram till Malmö Arena runt halv sju, hämtade ut presspassen och där visade det sig att han som jobbade där kom från Söderhamn av alla ställen. Världen är liten, om man säger så. Vi kilade ner till pressrummet, som jag trodde skulle vara en liten skrubb, men detta var ett stort och härligt ställe med massa gratismat och mjuka stolar. Kändes lite snopet att sitta där och titta på tv när man kände skakningar i tak och vägg och visste att det verkliga showen höll på alldeles intill. Men jag skulle inte behöva vara så snopen länge, för det jag inte visste då var att vi journalister skulle lotsas på led ut i arenan när det blev dags för den sista duellen.

Vi kom in mitt i smeten, mitt i arenans sittplatser längst nere på golvet och jag tappade hakan över allt folk och fick någon form av fjärilar i magen när jag gick där. Det var cirka 15 000 människor på plats som satt från golv till tak och jag tror inte ens man kan förstå hur mycket människor det faktiskt är. Det var riktigt häftigt att knalla den, ganska långa, biten fram till scenen. Sen när tvsändningen var slut rusade vi alla fram för att grabba tag i alla artister för att prata om kvällens evenemang. Jag pratade med Anna Sahlin och världens sötaste Marie Haukaas Storeng.

Efterfesten var på Scandichotellet inne i stan. Jag och Pontus blev stämplade, fick två fria barbiljetter och gick in i vimmlet med all gratismat. Agnes och Malene Erman sprutade skumpa, Anna Sahlin vräkte i sig hamburgare, journalister sprang runt och pimplade vin & öl och jag mådde dåligt. Halv ett var jag hemma på hotellet igen för mina magsmärtor hade blivit så hemska så jag kunde inte ens stå. Men visst var det trevligt - och glammigt.

 

Kapitel 3: Dagen efter
Vräkte i mig god frukost, shoppade på H&M, åt på Max och gjorde en 7timmars tågresa hem - med myckte myror i benen. Men resan har varit trevlig. Men mitt illamående hänger kvar.






På andra tåget för dagen

Om en och en halv timme är jag tillbaka i snöhögen.
Bloggar mer när jag kommer hem, så håll ut!
CIAO

RSS 2.0